Install this theme
Är Vladimir Putin egentligen Julius Caesar?

image

Personliknelserna och de historiska referenserna haglar tätt när vi försöker förstår kisen i Ukraina och på Krim-halvön. Kanske avfyrade Carl Bildt första skottet när han jämförde den störtade ukrainska presidenten Jankovich med den norska förrädaren Quisling. Men sedan dess har mest uppmärksamhet riktats mot Kreml och Vladimir Putin.

Är han möjligtvis en Hitler som annekterar grannländer för att ”beskydda” samspråkiga bröder? Är han en sovjetiska kalla-kriget-hök? Är han lika galen som Gaddafi? Eller kanske han bara lika god kålsupare som George Bush som inte heller drog sig för att starta krig och avsätta presidenter i andra länder? Är han möjligtvis en räddare i nöden som återupprättar rysk heder och ära?

När vi alla söker efter svar på dessa närmast filosofiska frågor kan det vara bra att påminna sig om vad Winton Churchill sa om Ryssland redan 1939:

"I cannot forecast to you the action of Russia. It is a riddle, wrapped in a mystery, inside an enigma; but perhaps there is a key. That key is Russian national interest.”

Det är alltså utomordentligt svårt att förstå sig på Ryssland, ryska ledare och rysk politik - så mycket står klart.

Men en tanke som jag ändå vill pröva trots att jag vet att jag varken är rysslandskännare* eller antik historiker** är liknelsen Julius Caesar - Vladimir Putins.

Det mest fascinerande med Julius Caesars levnadsöde var hans kusliga förmåga att hela tiden överraska sina motståndare. Han valde alltid det oväntade alternativet och utsatte sig därigenom för enorma risker. Kombinationen av kreativitet och dumdristighet blev Caesars framgångsrecept. Samma sak är det med Putin. De bedömare som tidigare försökte förklara eller förutse Putins nästa drag har nu resignerat till att bara konstatera att han är lika oförutsägbar som påven i red light district. Han trotsar det logiska och utsätter sig för stora risker, men han lyckas ändå uppnå sina politiska och strategiska mål.

Caesar var en sann populist, en populist ut i fingerspetsarna som hetsade mot senatens rikedomar och dekadenta vanor. Han vann sitt politiska inflytande från sina förmögna allierade i kombination med mannen på gatan och legionärerna i tältlägren. Att Putin är populist kan inte undgått någon och att hans väg till makten i stor utsträckning gick via häxjakt på Rysslands oligarker är välkända faktum. Under hans år vid makten har också levnadsstandarden för ”vanligt folk” höjts, mycket till följd av stigande globala oljepriser och populisten Putin är där och tar åt sig äran. Precis som Caesars legionärer skapade trygghet på Roms gator invaggar Putins anti-terror-agenda in folket i ett lugn och en känsla av att vara försvarade mot onda krafter. Propagandamästare är de alltså tveklöst båda två. Olympiska spelen i Sotchi faller ju väl in under den klassiska romerska kjesarparollen ”panem et circenses” eller på svenska ”bröd och skådespel”. Det är allt som krävs för att hålla ett folk i schack.

Vidare var Caesars politiska gärning att återupprätta något som funnits tidigare. Att ersätta den (som han såg det) korrupta, saktmodiga och status-quo-orienterade senaten med en kapabel och handlingskraftig diktator. Han sa naturligtvis inte att han ville tillbaka till tiden då Rom styrdes av hatade aristokratiska kungar, men att en man ska styra låter farligt likt monarki. Han lyckades alltså återupprätta en ordning som funnits tidigare utan att bli allt för nostalgisk. Putin försöker definitivt återupprätta Rysslands plats i världspolitiken, försöker återkoppla till den ryska intressesfär som förut utgjordes av hela Sovjetunionen. Genom att kväsa den politiska oppositionen och tysta självständiga medier rör han sakta men säker Ryssland tillbaka till en enpartistat. Men samtidigt är det svårt att beskylla Putin för sovjetnostalgi.

Slutligen kan man inte bortse från Caesars kanske mest utmärkande drag - nämligen hans militära geni. Vad är då Putin på sin militära meritlista så långt. Ja, han lyckades inte helt få slut på våldet i Tjetjenien, men han är fortfarande ihågkommen som den som ”vann” det andra Tjetjenien-kriget direkt efter han tagit makten 1999. Han har också lyckats invadera Georgien, en västallierad, och nu i princip annekterat Krim. Allt utan att Ryssland, ett land med idag en tiondel av USAs försvarsbudget, utsatts för några särskilt hårda sanktioner eller motangrepp.

De senaste dagarna har det också målats ut en bild av Putin som besatt med sitt eget arv och plats i historien, om det är sant eller inte har jag svårt att bedöma. Men jag tror inte det råder någon tvivel om att han i så fall hittar en like i Caesar.

Okej detta är några tankar om liknelsen Vladimir Putin – Julius Caesar. Det finns säkert tusen andra saker som talar i helt motsatt riktning. Men jag tyckte mest det var en kul tes att utforska.

Nu gäller det bara att försöka lista ut vem som är Brutus…

* Mina ynka 15 HP i ryska ger mig väl knappast rätten att uttala mig, men jag läser i alla fall tidningen varje morgon..

** Det lilla jag vet om Julius Caesar hämtar jag från den eminenta podcasten ”The History of Rome”. 

blinkblink

blinkblink

3/23/12 — 2:20pm Filed under: #ljus 
3/23/12 — 2:19pm Filed under: #ljus 
Follow Me on Pinterest